Två nöjda hundar

Husse här...

Ikväll har vi två nöjda hundar här hemma som sover så där gott som bara hundar kan :)

Dagen började med en riktigt lång promenad i snön där de båda fick hoppa, skutta, slira, spankulera, flanera och strosa runt i skogen. Senare på dagen tog vi ut dem för ett träningspass där vi efter en kort uppvärmning med fotgående gick "här" en bit ut i skogen. Väl framme på rätt plats lät vi dem hämta ett par dubbelmarkeringar. Sedan summering och en liten stund där hundarna fick varva ner innan vi promenerade hem. Ingen lång träning alltså, korta träningar kan vara nog så givande :)

Efter någon timmes vila kom mina föräldrar på besök. De har bara hälsat på Bidde en gång tidigare, så nu ville de fjäska in sig lite och hade med sig tuggben till voffarna :)

- Vad lättlurade ni är, sa hundarna. Vi hade ju tyckt om er även utan tuggben!

Bidde...

Å Dennis...

Summa summarum av denna dag blev att busarna somnade så gott framåt kvällen. Det ska va gött å va hund!

//Husse

Träningsplan...

Husse här...

Träningsplan måste man ha, annars utvecklas man inte. Nu när det är två hundar här hemma är det så mycket lättare att ha kvalitativ träning! Vi har två mycket olika individer i Dennis och Bidde och behöver öva olika saker för att komma framåt.

Dennis är lättstressad, och tar stressen överhand så fungerar INGENTING. Det blir flams och trams på skicken och stadgan flyger ut genom fönstret. Å andra sidan, lyckas jag "pysa" Dennis på ett bra sätt innan träningen sätter igång så är han helt otrolig - snabb som vinden, spikraka "Ut!" och han ger sig aldrig. Vår svårighet är att minska på stresspåslaget i början av träningen. Därför vill vi träna i korta pass, öva på att starta igång Dennis och sedan slappna av ordentligt innan vi avslutar. Bryta hans fokus på det som händer bredvid...vända helt om och öva ögonkontakt istället.

Bidde är jättefin vid sidan av Lollo och mycket bra stadgetränad. Däremot har han ingen som helst koll på att rumpan sitter bak. Att gå fot och vända helt om med Bidde är en speciell syn :) Lollo kommer att träna fotvändningar i trängre utrymmen där Bidde måste lära sig att gå tightare vid hennes sida. Likaså behöver Bidde finslipa på avlämningarna, så där kommer Lollo att ta fram klickern till hjälp. Detta fungerade skitbra på Dennis och det är en jättebra övning att ta till ifall det börjar slira.

Det kommer att bli en spännande vinter :)

Några bilder från senaste träningen hos Karin... Hoppas Karin tycker att det är ok att vi lånar dem från hennes blogg.

// Husse

Nya tag

Husse här...

Igår plockade vi bort dräneringen från Dennis sår på nosen. Det ser redan bättre ut och läker ihop fint, och om en vecka tar vi bort stygnen.

De båda busarna har verkligen gjort framsteg i sin relation till varandra. Varje morgon börjar numera med en runda där de får springa lösa i skogen. De sköter sig så fint och springer fram och tillbaka mellan olika platser som måste utforskas och fläckar som ska sniffas på. Dennis visar väldigt stor respekt för Bidde, vill han ta över en fläck så flyttar Dennis snällt på sig. De första dagarna efter smällen gick de mest på varsitt håll i skogen men nu umgås de på ett betydligt mer vänskapligt sätt. Idag tyckte Bidde till och med att han kunde visa Dennis att man faktiskt kan leka lite när man ändå är utomhus. Han tog sats och skuttade framför Dennis innan han satte fart bort på stigen, Dennis var inte sen att följa efter och de sprang studsandes iväg. Det märks att Dennis fortfarande har lite att lära för rätt som det var stannade Bidde upp mitt i språnget och spände ögonen i Dennis. Lite som att "Tänk dig för nu, bara för att vi busar så får du inte bli för kaxig." De tittade på varandra i några sekunder innan Dennis skakade bort obehaget och vi kallade in dem till oss istället. Sen var allt glömt och resten av rundan lekte de på varsitt håll igen.

En suddig bild på de två...

// Husse

Missöde

Husse här...
Nu har det varit tyst i ett par dagar så det är hög tid att ta tag i bloggandet igen.

Vi fick oss allt en liten tankeställare i lördags. Både Lollo och jag hade svävat på rosa moln i ett par dagar. Bidde och Dennis hade varit supergoa mot varandra ända sedan vi först satte ihop dem och inomhus låg de och sov mer eller mindre på varandra, i samma säng eller åtminstone på samma kvadratmeter. Bidde hade vid ett par tillfällen talat om att det är han som bestämmer och nog verkade det som att Dennis accepterat detta utan problem.

Men...

På lördagmorgonen bestämde vi oss för att släppa ihop dem okopplade utomhus. Det dröjde väl tio sekunder där ute i skogen innan Bidde tyckte att Dennis var för kaxig och gick runt med svansen lite väl högt. Bidde hade inte tid med såna fasoner och skulle markera för Dennis vem som egentligen bestämmer här i skogarna. Och eftersom det är två fullvuxna hanar vi har att göra med så blev det en rejäl smäll innan Dennis åkte ner på rygg ute i ett buskage bakom en gran.

Sen blev det tyst...

Budskapet gick fram. Dennis var minst. Bidde bestämmer. Ut ur buskaget kom två något omtumlade hundar. Bidde med hög svans och sammanbiten uppsyn. Dennis skakad av stundens allvar och med förlorarens oundvikliga låga hållning. Lollo och jag tittade på våra hundar och såg att Dennis fått ett sår stort som en 50-öring till omkretsen på nosen. Ett riktigt köttsår ett par centimeter under ögat.

Helvete...

Bara att åka till veterinären. Dennis är nu sydd och har ett dränage genom såret. Antagligen hade en kindtand på Bidde träffat riktigt illa i stridens hetta. En miss i arbetet, för Dennis hade inte en skråma i övrigt. Det är två sunda individer vi har, de avbröt själva sin dust när budskapet gått fram men tyvärr skedde nu detta ändå.

Men...

Inget ont som inte för något gott med sig. Nu verkar det som att rangordningen i den här flocken är klar. Inomhus är det lugnare än någonsin, och de sover återigen på varandra i samma säng. I morse släppte jag ihop dem utomhus igen, och nu sprang de på varsitt håll fullständigt obrydda av varandras närvaro. Bidde hela tiden steget före. Det är han som bestämmer.

Hey brother

Do you still believe in one another?

 

 



Morgonpromenad m.m

Husse här...

Sakta men säkert återvänder orken till min kropp, och igår både åt och sov jag ordentligt. Resultatet blev att jag hade mer ork i benen till att gå en riktig sväng med hundarna idag. Frisk luft i lungorna kombinerat med sällskapet av mina två fyrbenta vänner gjorde verkligen underverk!

Bidde och Dennis är verkligen goa mot varandra nu. Inatt sov de mellan mig och Lollo i sängen och låg tätt, tätt ihop. På dagens morgonrunda kändes det nästan som att de ville springa tillsammans, och de tyckte nog att det var lite tråkigt att det bara var en åt gången som fick vara lös. Nu sover de så gott ute i hundrummet. Jag själv tar en kopp kaffe och ska alldeles strax ta tag i städningen och tvätten.

Har inga nya bilder att lägga upp, men däremot en länk till en låt :) Ni som känner mig vet att det här med musik är något alldeles speciellt, och då särskilt när det är pressat på vinyl. Blues och rock från svunna tider är det som dominerar. Därför var det till en början lite förvånande att just den här låten fångade min uppmärksamhet. Men efter en stund förstod jag varför, det är ju Biddes och Dennis låt! Så här är den... Avicii - Hey Brother

Hey Brother

There's an endless road to rediscover...

 

 

// Husse

Bus, bus och ännu mera bus!

Matte vid pennan.

Det är så häftigt att se hundarnas framsteg i sin kommunikation med varandra! Dennis kan ju bli ganska intensiv och för mycket, detta gillar inte Bidde riktigt. Eftersom Bidde är störst har han tagit på sig att sätta lite regler för deras umgänge. När någon av dem tar initiativ till lek så lägger sig Bidde ner ganska omgående. När Bidde ligger ner har han full kontroll och bestämmer tempo precis som han vill. Det är också alltid Bidde som fattar beslutet att det är färdiglekt, det gör han genom att resa sig upp och totalignorera Dennis. Funkar klockrent!! Det är så roligt att se hur de sakta men säkert anpassar sig efter varandra. Ena stunden är det full rulle, nästa stund ligger de och sover bredvid varandra, precis som ett hundliv ska vara.

Sjuk

Husse här...

Igår kväll var det två rödsprängda ögon som stirrade tillbaka genom spegeln ur två svarta hål i mitt ansikte. Magen ur balans och ett bultande huvud. Bara att stanna hemma från jobbet och ladda batterierna. Hoppas nu att det inte blir långvarigt. Men tills vidare blir det att göra som hundarna och ta det lugnt...

Som ni kanske ser så har vi prövat att plocka fram gosedjuren. Bidde envisas med att bära runt på vår tasshandduk hela tiden, så vi hoppas att detta ska göra att han hittar nåt annat att göra när han måste bära nåt. Får väl se om det funkar.

// Husse